Remmarlöv Gårdsbryggeri är både en gård och ett bryggeri och pratar om ”bondförnuft” när de beskriver sitt hållbarhetsarbete. Vi har pratat med ägaren Håkan Nilsson om hur hållbarhet är en del av bryggeriets DNA.
Varför är hållbarhet så viktigt för er och hur jobbar ni med det?
Vi driver ett lantbruk och bryggeriet ligger på en gård så egentligen är hållbarhet något som lantbruket sysslat med redan från start. Vi tar hand om och hushåller med det vi har och slösar inte med resurser. Det grundar sig i ett gammalt bondetänk. Vi implementerade det tänket även i bryggeriet när vi startade det, så vi har alltid arbetat hållbart även om vi inte alltid kallat det för hållbarhetsarbete.
Vi använder lokala råvaror och har startat lokala samarbeten. Till exempel samarbetar vi med lantbrukare Ola Bengtsson i Remmarlöv som odlar spannmål, däribland kulturspannmål för ölbryggning. Restprodukten av ölet, dravet, säljs till en granne som ger det till sina kor. Vi har även egna solceller, vindkraftverk och ett samarbete med Kraftringen som har ett fjärrvärmeverk nära gården.
Hur påverkar ert hållbarhetsarbete er bryggeriverksamhet?
Hela vår verksamhet handlar om att spara på resurser och då sparar man också på ekonomin. Vi kastar inte bort saker, och ett exempel på det är hur vi jobbar med dravet. Vi har också börjat värma vatten till verksamheten under helger, då nätverket inte är lika hårt belastat och elpriset dessutom lägre.
Ni använder till största del aluminiumburkar. Hur kommer det sig?
Det är på grund av ett initiativ som startades av Systembolaget efter en kartläggning av deras eget miljöavtryck. Aluminiumburkar är bättre för miljön vid transporter. Man kan frakta fler i samma transport och enheterna väger mindre. Det spar på miljön med även på fraktkostnaden. Aluminiumburkar är också lättare att jobba med. Vi har ett väl uppbyggt pantsystem i Sverige som gör att nästan alla burkar kommer tillbaka in i systemet och kan återvinnas till nya burkar. Den här typen av cirkulära system bidrar till lågt klimatavtryck.
När vi startade bryggeriet för 10 år sedan hade det inte funkat med burk. Då var bilden att bara billig öl såldes på burk och finare öl på flaska. Nu vet konsumenterna att de kan få hantverksöl på burk så bilden på burköl har förändrats. Restauranger däremot efterfrågar nästan uteslutande öl på flaska.
Hur arbetar ni med att säkerställa att era förpackningar är hållbara och miljövänliga?
Vi tog kontakt med våra leverantörer med ett önskemål om att kunna säkerställa var deras råvaror till tråg, lådor och etiketter kom från. Eftersom vi jobbar nära våra leverantörer kan vi utmana varandra mot hållbara val.
Ni arbetar mycket med lokala råvaror och har till exempel utvecklat produkter som Skånsk Pilsner och Skånsk Tripel. Hur viktigt är det för er att använda lokala råvaror?
Vi har sett det som en del av vår nisch. Vi är en gård med koppling till lantbruk. Att jobba med lokala råvaror är både naturligt och ett sätt att vara unika och särskilja oss. Nästan alla säljer IPA, men vi når en annan kund på det här sättet. Vi vet också att spårbarhet och närproducerat är allt viktigare för kunderna och det är vad kunderna vill ha. Vi har märkt att de produkter vi visar var råvarorna kommer ifrån verkligen går hem.
Vad ser ni som den största utmaningen för att minska ert klimatavtryck ytterligare?
Vi är en liten aktör så vi jobbar med det lilla och utvärderar ständigt våra processer. Kan vi hela tiden bli bättre så sparar vi både resurser och pengar. Bara att värma vattnet på helgerna har sparat oss mycket pengar på ett år. Hållbarhet och sparsamhet är en konstant och levande diskussion på bryggeriet.
Ni arbetar med innovativa produkter som är tåliga mot klimatförändringar, som Akoya och Rotkraft. Hur väljer ni råvaror för dessa produkter?
Det handlar om ett tätt samarbete med odlare. Det är kul att ta fram en modern produkt av gamla råvaror och samtidigt stötta odlarna som gror dessa kulturspannmål. Det är gamla kornsorter som inte längre är kommersiellt gångbara och som enbart odlas av entusiaster för att de ska finnas kvar. Det är lite dyrare att producera ölen, men har ett stort värde ändå. Vi har dessutom fått mycket uppmärksamhet så det har visat sig lönsamt.
Ni vann nyligen några priser också – berätta!
Det var väldigt roligt att prisas på SM i mathantverk. Det var extra kul att öl lyftes in i tävlingen i år för första gången och att det blev jackpot för oss direkt. Det är roligt att få den uppskattningen och ett bevis på att det lönar sig att lyfta fram gamla spannmålssorter även om det kostar något mer.
Remmarlöv Gårdsbryggeri kammade med ölet “Skördefestens Pilsner” hem både guldmedalj och ”bäst i klassen” på SM. Bryggeriet fick även ta emot silvret med deras ”Rotkraft – ekologiskt svenskt lageröl”.